Måste bara berätta att förutom att jag träffade flera andra damptanter så träffade jag Majsan67. Hon var ombud för sin lokalförening. Hon travade fram till mig och frågade; Är det du som är Tant Rasch?
Hon såg inte ALLS ut som jag trodde – och då har jag ändå inte haft någon förutfattad bild om hur hon skulle se ut eller så, men hur som haver såg hon ändå inte ut som en bloggande Majsan67 utan som Majsan67 IRL. Okey, det där lät jättekonstigt. Men så var det hahahahahahaha Hur hon ser ut? Lång, jättesnygg och med mycket hastiga rörelser som man helst inte bör placera vid finporslinet. Dvs precis, ja EXAKT som jag och Mammamumrik fast liiite längre än oss ;-)

Här är ett foto av oss alla tre som bevis:

Hon pratar lika fort som jag. Asgarvar glatt lika ofta. Och vi kom fram till att vi har svårt för folk som pladrar. Plaaaadrar. (Icke att förväxla med pladdrar) Såna som talar jääätesaaakta om vad de anser är jätteviktigt – just för att de talar så sakta (helknäppt men så är det), och inte fixar att bli avbrutna – HELA tiden. Jättekonstigt det också.

För visst är det underligt, att när man snackar med andra som har NPF av ett liknande slag, så går det tamigtusan lätt att få en syl i vädret trots att ingen andas mellan meningarna. Det gäller bara att flika in på rätt ställe ;-) Eller att byta ämne till något extremt intressant och distraherande… Coolt.