Hittade en liten artikel i SvD från i juni 2008 om dyskalkyli.
Det är mycket som är svårt. Men ändå är det för dråpligt för att det verkar vara så lätta saker! Bara en sån där sak som att om jag vill kommentera ett inlägg på en blogg som har spamfilter och måste räkna ut vad 7+5 är för att kunna skicka iväg min kommentar sitter jag och räknar ut summan på fingrarna medan jag tänker dem högt. Jag måste räkna en siffra i taget liksom. Ja herreminje…
Och det är intressant det där med sista punkten är det inte? Logisk matematik är enklare än att räkna. Det skriver jag under på. Men matematik är ju ett språk. Ett språk med många parametrar, undantag och lösningar, vilket inte allt det andra som handlar om att räkna ut grejer är. Som tex att räkna ut hur lång tid någonting ÄR. Inte tar.
Vardagsrelaterade symtom
• Svårt lära sig klockan.
• Svårt att skilja höger från vänster.
• Dålig tidsuppfattning, kan inte beräkna tiden, kommer ofta för sent. Därmed svårigheter att strukturera det dagliga livet.
• Klarar inte avståndsbedömning.
• Dålig känsla för väderstreck (söder, norr, öster, väster).
• Dålig orienteringsförmåga geografiskt, svårt att hitta, går lätt fel, svårt läsa och förstå kartor. Kan ge ett förvirrat intryck.
• Svårt att läsa, förstå och minnas tidtabeller.
• Svårigheter att sköta ekonomin, förstår inte lönebesked och annan ekonomisk information. Kan inte planera ekonomin. Svårt att klara betalningar av räkningar. Svårt att bedöma priser på varor och tjänster.
Matterelaterade symtom
• Sifferkunskaper fastnar inte. Kan lära sig något ena dagen (till exempel multiplikationstabell), som är totalt bortglömt nästa dag.
• Mycket stora svårigheter med de fyra räknesätten, blandar ihop plus och minus.
• Måste räkna också små tal på fingrarna.
• Svårigheter att säga vilket av två tal som är störst.
• Klarar ofta mer avancerad matematik (till exempel geometri) som bygger på logiskt tänkande.
*harkel* jamen jag har klarat mig ganska bra ändå
Jag är tämligen övertygad om att jag skulle fått diagnos om jag blivit utredd i skolan.
Fattade absolut ingenting av matten. Det är ju för väl att man har fingrar
Jag använder oxå fingrarna vid såna tal 7+5, det går ju mycke fortare än o räkna i huvet ju.
Sen har jag dock lärt mig att hålla ordning på ekonomin och sköter den för oss allihop. Men där kommer mitt kontrollbehov in och tar över. Skulle inte klara av att leva om jag inte hade full styr över att räkningar blir betalda och att det finns pengar till mat.
Men vägen dit har varit lång.
Gångertabellen kommer jag förmodligen aldrig lära mig, men vad gör de, jag överlever
Skrivet av majsan67 | tisdag 7 april 2009, 7:25 f mVisst är det trist att dyskalkyli hamnat i skymundan för dyslexi? det är som om mn får skylla sig själv om man är dålig på siffror. Telefonnummer tex, det tog mig över ett år att lära mig mitt nuvarande mobilnummer och det händer fortfarande att jag tar siffrorna i fel ordning.
Skrivet av Linlin | tisdag 7 april 2009, 10:56 f mGångertabellen ja, min lärare sa att jag skulle öva den så att om jag så blev väckt mitt i natten skulle jag kunna den. Jag tog henne givetvis på orden. Och jag tror att om någon nu väckte mig mitt i natten och förhörde mig på gångertabellen skulle jag säkert ha alla rätt. För vart, utom i drömmarnas värld, har de annars hamnat, de där ramsorna som jag rabblade tills jag somnade – men som fortfarande är totalt borta när jag verkligen behöver dem?
Skrivet av Tant Rasch | tisdag 7 april 2009, 4:49 e mDu har så rätt om allt..haroch är precis likadan även nu
i en ålder på 46 år…men vill gärna träna med någon som
kan detta och höja mina förmågor..undrar bara var det ska
ske?
Hanne
Skrivet av Hanne | lördag 25 juli 2009, 9:00 e m