Jag kan faktiskt sy. Jag kan till och med göra enkla mönster till kläder. Jag sydde de flesta av ungarnas kläder då de var små och även en del av mina egna partyklänningar. En gång gick jag tom en sykurs och så hamnade jag hos en ateljésömmerska en månad, det första jag gjorde när jag flyttade till Borås en gång på 80-talet. (Jag flyttade tillbaka till Norrbotten -94 igen.)
Jag gillade att teckna och göra mönster till aftonklänningar. Eller göra om dem lite så de passar storleksmässigt om över och underdelen visar sig vara olika storlekar. Inte så att jag är nån expert eller så, men jag har idéer och brukar få till detaljerna som kanske inte följde mönstret från början. Nu är det dags för min mellersta dotter att ta studenten, studentklänning och balklännning, ja hela baletten. Vi ska sy studentklänningen, det är lika bra. Hon vill ha en så enkel modell att det kommer att bli bättre att sy den.
Det blir att åka till tygaffären till veckan och köpa mönster och tyg. Balklänningen blir knivigare, hon vill ha en ljusblå, axelbandslös modell som hon inte riktigt vet vart hon ska hitta någonstans. Och så är det det där med skor, hår och smink, det är viktigt. Det är en avancerad historia att ta studenten. Huvva!
Jag tog aldrig studenten jag. Tyvärr. Jag som älskar att studera borde ha läst vidare på universitetet, men då var jag för ung med en jobbig adhd som bara såg fram till näsan räckte. Det var först sen när jag blev äldre och började plugga jag fattade vad kul det var. Nä, jag började på riksan (riksyrkesskolan i Hedenäset), gick 1 år på fordonsmek, men hoppade av lagom till det andra och började jobba på fjällhotell istället. Jag har en diger men hoppig CV, kan man säga.
Nå, tillbaka till ämnet. Sömnad! Jag minns att jag hade en förkärlek till djupt urringade snörade långklänningar med figurskärning så det såg ut som att jag faktiskt hade en figur. Och skjortor i jättekonstiga mönster.
Sen blev jag lat och började köpa klänningarna istället. Jag har fortfarande kvar en fantastisk svart mycket enkel långklänning i mjuk sammet med ett liv av mönstrad snöleopard och en lång slits på sidan. På den tiden det begav sig i långklänningar på party med brudarna, var Tant Rasch yngre och naturligt platinablond med håret till midjan. Jag har blå ögon men är närsynt så jag använde alltid mörkt bruna kontaktlinser (hade färgade linser i typ 15 år) innan jag slutade med linser totalt för att de inte gick att få tag på i det märket längre. Jag skaffade mig glasögon, som jag avskyr och dessutom jämt vrider fel och tappar i golvet så de repar sig och inte har jag lust att skaffa mig nya glasögon när jag då ändå förstör dem direkt. För det gör jag.
Nå det var då det, på långklänningarnas tid. För ungefär 4 år sedan färgade jag håret mörkt brunt hos frissan, lät klippa av det till axlarna även om det börjar vara rätt så långt nu igen, och började gå omkring med mina naturligt blå ögon istället. Och jag är inte vidare klädintresserad så tja… Det blir som det blir mest. Det bästa med att va brunett i slassahassabrallor och en urtvättad t-shirt är att jag är rätt så inkognito. Man syns inte lika mycket när man är brunett som man gör när man är blondin, så är det bara och det passar mig utmärkt.
Jag är också nöjd med att jag slipper läsa andras tankar som till exempel; “Men gu´så tragiskt, se på den där långhåriga blonderade mamman med de där blonda tonårsflickorna – försöker människan låtsas att hon är en tonåring hon också eller? För så hade jag känt mig ifall jag hade behållt det blonda som jag blev så fruktansvärt less på efter 45 år. Mina två yngsta döttrar som fortfarande bor hemma är nämligen två supertjusiga mycket charmiga blondiner (som de har de efter sin mor, fattas bara annat ;) ) så om jag går nånstans tillsammans med dem så får de lysa upp världen med sin ungdomliga blonda fräschör. Då ser jag ju praktiskt nog vart jag går, jag följer bara de blonda hårslingorna, för inte fasen kommer jag ihåg att ta med mig några brillor i onödan inte…
Det var nog allt för idag.
Glad påsk hörni.
Jo just det – Hör av dig till mig genast om du har en ljusblå balklänning i stl 36 hängandes i garderoben!
*Banner
RSS/PING
