//
du läser...
Allmänt

Stalker på gymmet.

Igår var jag på gymmet och körde ett såååå skönt helpass styrke, dvs ett tvådagars på samma gång.

Jag hade bara varit 5-10 minuter i gymmet när jag ser den där karln i kanske 40-50 årsåldern som jag lagt märke till flera gånger när jag tränat i gymmet och inte gått gruppträningar som bodypumpen etc och tyckt att han varit obehaglig på nåt vis. Det har känts som att han har följt efter mig runt maskinerna. Men jag slog bort det då för jag tänkte att det kanske är en nybörjare som kollar lite hur andra gör eller att jag kanske är överkänslig. Herregud nog måste väl människor kunna envisas med att träna i maskinen bredvid mig eller mittemot mig utan att de följer efter mig? tänkte jag.

Den här gången hade jag bättre koll mellan seten eller vad det heter, betraktade honom när han planlöst stegade runt och upptäckte att han närmade sig mig nu igen. Han satte sig i en maskin här och där, lyfte kanske 5 gånger i varje med rätt så låga vikter (jättekonstigt, med så låga vikter borde man satsa på fler repetitioner för uthållighet, eller?) och så gick han runt lite till. Men jag lovar, det gick inte att ta miste på att han siktade in sig på MIG, för han började ”vänta” på sin tur i den maskin jag befann mig för tillfället efter en stund även om han inte alltid tog över den om jag flyttade mig till andra änden av lokalen sen. Och det fastän det fanns EN TILL LIKADAN bredvid. Hahaha, vilket tragiskt pucko.

Han visade faktiskt upp ett underligt beteende men det var inte nytt, för senast samma dag hade jag berättat för en väninna om den där konstiga karln när vi började diskutera gymetikett i allmänhet. Han dök upp redan de första veckorna när jag började träna i somras. Jag gav honom genast en diagnos: Stalker. (I hans fall är det absolut en stigmatiserande diagnos. En stämpel som han kommer att få svårt att borsta av sig. 😉 )

Han förföljde mig runt så gott han kunde. Jag körde mitt pass som jag bestämt och hade ju världens bästa pepp med mig (pumpmusiken jag berättade om i förra inlägget) och struntade i honom även om jag märkte hur han höll på. Ett par gånger tror jag att ett par andra män som också tränade i samma hall tittade undrande på honom, men eftersom all sån här stalking gränsar mellan subtil och uppenbar så bestämde jag mig för att inte ryta till, förrän rätt tillfälle dök upp.  Jag skulle precis till att pumpa upp gluteus och han stod och väntade på grabben som låg bredvid  i baksida lår och tog sen maskinen. Jag stod stilla och väntade på att han skulle lägga sig, då skulle han inte kunna glo på min arbetande rumpa.

Han blev tvungen att lägga sig i maskinen till sist och köra baksida lår,  jag KAN vänta såna här gånger… Varje gång han slutade efter 4-5 gånger med 15 kilo!!? ställde han sig upp, den idioten och jag stannade av i min rörelse och stod och stirrade rakt fram, väntade och drack lite vatten. Han lade sig igen och jag körde vidare. Etc. Det blev hans längsta pass den dagen. Han bara måste ha förstått tyckte jag och gick vidare.

När jag skulle köra magen mot slutet insåg jag att han inte givit upp utan var ännu mer övertygad om att han var i sin fulla rätt att förfölja mig runt. Men när jag valde att lägga mig på en bräda för att köra mage det sista jag jorde så blev jag fan förbannad. Det finns 5, 6 stycken såna svängda magbänkar och jag lade mig i den yttersta. Han kom från andra hållet. där alla de andra bänkarna stod med en meters mellanrum typ, och gick rakt mot mig, jag upptäckte honom någon meter ifrån mig, han såg mig i ögonen och jag SÅG att han SÅG mig i ögonen. Han hade bestämt sig för något och han var på väg och lade sig på bänken NÄRMAST mig.

När jag blir arg gör jag ofta en av två saker, jag drar för att jag inser att jag har med någon att göra som bråkar för bråkandets skull och dessutm är en ”jag har alltid rätt:are”  eller så tar jag konflikten direkt och ser till att lösa den snabbt. Jag är inte konfliktbenägen så det stör även om jag sällan är skraj för dem, däremot är jag konfliktbegåvad och väljer mina fajter om det går. Jag valde att dra. På stubberten. Han lade sig och medan han gjorde det så travade jag därifrån till ett ställe dit han inte kunde komma ifall han inte skulle tränga sig in mellan några andra karlar som stretchade efter passet och som jag valde att köra ett slags mini-corepass bredvid.

Han vet det såklart inte, men att jag valde att gå berodde enbart på att det bara var vi två där. En sån där människa måste förintas inför en publik, en lynchmobb helst. Därför väntar jag och ser om det händer igen. Jag är inhuman när jag avrättar en människa publikt men det kan inte hjälpas, för den där måst vara van vid att kunna stalka kvinnor ostraffat som han beter sig. Och det kan jag tyvärr inte gå med på.

Efter passet gick jag till receptionen och upplyste dem om att de hade en stalker i gymmet som förföljer kvinnor, eller i varje fall den här kvinnan. De hade inte fått några klagomål på honom tidigare men de visste direkt vem jag menade… han brukade stå och titta på besökarna när de kom emellanåt från gymplanet.  I alla fall,  jag sa att nu har jag berättat och upplyste dem om att jag kommer att säga ifrån på en gång nästa gång det händer så de vet att det inte är en enstaka händelse. De skulle hålla ögonen på honom.

Han har årskort och har rätt att vistas i gymmet.

Men det har jag också. Och jag, jag TRÄNAR där. Så jag vinner!

———————————————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

About Tant Rasch

"DAMPTANT MED RÄTT ATT PÅVERKA" Lene Rasch är förmodligen en rätt vanlig tant i 50 års-trotsen med hyperaktiva egenskaper.

Diskussion

5 thoughts on “Stalker på gymmet.

  1. du gör helt rätt som väntar på exakt rätt tillfälle innan du krossar hans knäskålar… sånt där är tyvärr inte helt ovanligt på gymmen. Fruktansvärt obehagligt är de.

    Det finns inga tjejgym i närheten av där du bor? Behöver i o f inte va bättre, det blir väl ett jädra jämförande med kropps-sammansättning och klädsel istället 😉

    Men som av en hääändelse så råååkar du tappa en 50 kilo tung hantel raaakt på hans stackars fot, så blir han tvungen att stanna hemma för man kan inte träna med krossad fot, nähä minsann 😉

    Posted by majsan67 | lördag 20 september 2008, 2:00 e m
  2. Åhå, så du är en knäkrossare!? Själv är jag mer verbiell. På ett mycket rakt på men ändock väluppfostrat vis. Kan man säga. 😉

    Jag har faktiskt aldrig varit med om den här sortens uppförande på ett gym förut. Det har hänt att folk (läs:män) har tagit kontakt utanför gymmet om man har råkat stöta på dem ute på krogen eller via jobbet eller så, just för att de har sett en på gymmet förut, men inte på det viset att någon stalkat.

    Vad gäller tjej-gym och jämförande så är det nog detta gym som är värst här i stan. 😉
    Eftersom det är absolut dyrast och har kopplat en massa sjukgymnaster och annat kring sig så ”alla” går dit. Men.. i och för sig så har de flyttat det gym jag gick på förut så det kan ha blivit snobbigt där också nu, fast jag har svårt att tro det. Det drivs inte på samma vis även om det också är ett ”stort” gym.

    Och nu när jag tänker mer på detta med ”fiiint” så är det nog så också att eftersom det går rätt mycket folk på ”mitt” gym som tränar för att de går hos sjukgymnast eller bara via jobbet för att det är så billigt så kanske många gillar att umgås eller hitta flirtisar där och har därför mer intresse av att va tip-top i gymmet.

    Har sällan sett så många dyra märkesträningskit på folk som förmodligen är där för att de måste.

    Men detta är MIN åsikt, det finns säkert de som tycker helt tvärtom. Att det är så casual eller nåt. Att jag valde det här gymmet nu beror endast på att jag fick möjöligheten att få ett årskort jäkligt förmånligt. Och kanske jag ändrar mig.

    Posted by Tant Rasch | lördag 20 september 2008, 3:45 e m
  3. Heja heja Tant lilla. Bara sväng till med dinosauriesansen vetja! Eller så kan hon få låna min mattpiskare. Bästa hälsn. ÖVERJAGET

    Posted by Mammamumrik | lördag 20 september 2008, 10:48 e m
  4. Vilken mupp! Jag vet att du har kurage så du klarar dig lätt mot den DÄR…Men du vet vem du får hjälp av om det krisar 😉
    Vi tar han och… nää usch hur det nu blev, man får inte göra så 🙂

    Posted by jn | söndag 21 september 2008, 12:07 e m
  5. Har läst inlägget att par gånger och jag blir så förbannad! Förstår din tanke med avrättning inför publik. Hur ska han annars lära sig? Socker i tanken är ett förslag. Visserligen blir det bara ett ekonomiskt bakslag för puckot, men vem vill slösa på sockret…?

    Lite roligt dock, är att han inte vet vem han stalkar den här gången. En annan har ju sett Tant Rasch in action…

    Posted by tristess | söndag 21 september 2008, 1:13 e m

Jag blir himla glad om du tar dig tid för en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

TANT RASCH ÄR SÅKLART EN HELT UNDERBAR

Månadsarkiv

Jag smygkollar

RSS Tarot . En del av mig

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Rebecca Rasch

RSS luleadf (bildblogg om Luleå damfotbolls A-lag)

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Marre och Jacki

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Min tama lillfirre Sushiann

David, Krokodilmördaren, Max och Maxine har fått sällskap av det bedårande nytillskottet

Besökare på sidan just nu

VARENDA TAGG :-)

%d bloggare gillar detta: