//
du läser...
ADHD - NPF, Damptanterna

Apropå bloggbegravningar

Nu vet jag inte om jag gör riktigt rätt här, men OM INTE, kommer det här inlägget att tas bort. Varför jag skriver det? Jo, jag har snott ”nästan” all text som Frk F skrev idag. Det ligger längst ner i detta inlägg. Jag valde att plocka bort det sista stycket eftersom det ”mest” handlar om den där ”droppen”.

Det har varit dödstyst i bloggvärlden idag (okey det är natt, men ändå), i varje fall i MIN bloggvärld. Det ekar inte ens. Det känns som jag är med i Langoljärerna typ. Nu fattas bara de där pacmanmonstrena själva. För jag trodde faktiskt att det skulle bli ett ramaskri när plötsligt en av klipporna; Frk F fick nog. Så vad händer?

Näe tok heller – inte med Frk F, hon har ju fått nog och det fattar man ju, vem får inte det? Och då får man det bara. Ordentligt! (sagt av en expert på området=MIG. Eller om det heter JAG *förvirrad*) 

Det blev så jävla tyst!

Fast jag vet inte vad jag väntade mig heller förstås. Jag vet ju att ”alla” sett. Det är bara det att jag blev så förvånad över att ingen, inte ens jag säger något. Skriver något. Vad som helst! Bara det inte är SÅ FÖRBANNAT REAKTIONSLÖST.

Jag har inte tänkt särskilt mycket på det här som Frk F tar upp, att det finns så många olika motsättningar och ”föreningar för inbördes beundran-falanger” för det är helt i sin ordning för mig som är rätt så självupptagen – och står för det. Och helst håller mig inom en liten krets där jag slipper förklara mina oförskämdheter som eg. inte är det. Bara retsamheter och stora garv eftersom jag bara är sån. Jag kan inte låta bli! Och jag skriver mest för min egen skull, jag älskar att va i min egen bubbla – och oftast är jag så inne i mitt att jag glömmer bort andra och att jag kanske borde vara mer social på webben och lämna fler kommentarer i bloggar hos dem jag läser för tillfället,( jag byter lite och läser ”allt” hos ett par i taget, annars hänger jag liksom inte med)  för att visa att faktiskt bryr mig om vad just hon eller han eller för delen hen, berättar, men det blir liksom inte så.

Faktum är att jag är en sån som helst ringer om jag ska umgås… och dessutom funderar mer över framtida historietter om min Tama daggmask Max och Maxine än över tex över mina barns skolgång. Jag är heller inte en sån där som folk skriver smickrande mail till för att de vill ha svar på grejer, okey, det händer väl ibland, men jag är så dålig på att svara förtvivlade människor om jag inte har dem öga mot öga. Eller så kanske jag inte uppfattar smickret, eftersom jag håller med hahahaha

Och vill man ha personlig information, tja..då ÄR det inte mig man ska tala med utan sin läkare eller någon annan kunnig på området. Hm. Vilket kan bli mig iofs.. när jag är på hybris-humör. 😉 Vill man däremot ha allmän info, sådan som vi ger inom föreningen, ja DÅ kan jag hjälpa till. T.o.m IRL.  Men så här via bloggen hänvisar jag mest till det jag har skrivit själv eller till alla andra bloggare, tex Frk F, som enligt mig är en av de största tillgångarna vi har i NPF-bloggvärlden både vad gäller kunskap, information och engagemang. Och så får hon nog.  Ischa. Jag gillar inte när folk jag vill ha omkring mig försvinner. Men jag förstår det. På ett högre plan än förståååååår.

Jag har inte idats hålla till på diskussionforum de senaste åren, jag lessnade bara en dag utan anledning och började blogga istället. Men tidigare tyckte jag att det var roligt. Och vill jag, kommer jag att göra det igen. Men bara om jag får vara bland de ranghögsta så ni vet. 😉 En sanning med modifikation… eftersom jag lätt kan bli mycket retsam och skiter fullständigt fan i om jag sårar folk som är supersuperÖVERkänsliga – alltså om de enligt min personliga åsikt är offergnällare. Såna brukar iofs vänja sig efter ett tag. Jag går inte på dem om nån nu tror det, jag bara inte ids förståååååååå dem. Om och om och om igen. Jag beter mig f.ö precis likadant IRL eftersom jag har svårt för att låta bli att coacha fram praktiska lösningar. Som jag tycker man ska ta itu med samma sekund! Min hjärna rullar in sådana på beställning. Till mig vänder man sig när man vill framåt, och är beredd på att göra aktiva val utan att skylla på omständigheterna och förhala med säkerhetsbeteenden.

Jag är ingen tröstare – mina vänner vet det – mina bekanta och annat löst folk upptäcker det. Däremot går mitt hjärta i kras när någon jag tycker mycket om blir LEDSEN. På rikt. Som nu. Sen får det verka hur fånigt som helst.

Nu ger jag fanimej upp

Publicerat i ADHD, Frk F by Frk F den april 3rd, 2009

Under de sista halvåret har jag  fått en del mail med personliga frågor, folk som vill ha hjälp och goda råd. Det gör förstås ingenting. Jag hade gärna hjälpt till om jag bara hade visst att jag kunde hantera det i längden eller visste att jag hade så pass mycket kunskap att jag inte lurade någon. När jag påpekat att jag inte är kompetent att svara på frågorna har jag i uppföljande mail  fått lika mycket skit som jag fick smicker i det första, bara för att man i all vänlighet sagt “Nej, tyvärr, jag är inte rätt person att hjälpa dig”.

På sistone har det också gått upp för mig att det faktiskt råder ganska stor oenighet bland folk som har neuropsykiatriska funktionshinder. Det känns inte längre som om man värnar om varandra, utan det bildas allt fler grupperingar. Det är så mycket man antingen ska vara för eller emot. Några tycker att riksförbundet Attention är skit, andra arbetar stenhårt för att det ska förbättras och vara till nytta, som t.ex Tant Rasch som är en riktig eldsjäl. Folk blir utfrysta på forum och andra samlingsplatser för NPF:are där varje individ ingår i nån slags flock med strikt rangordning.  Det börjar kännas som om vi är en samling dårar som inte gör annat än gnäller och anmärker på både utomstående och varandra.  Det är fel på läkare, vårdinrättningar, medicineringar, arbetsterapeuter, boendestödjare, skolor, lärare, kommuner och gud vet allt.  I bloggvärlden känner sig den ene kränkt av den andre, den tredje håller på att drunkna i självömkan, den fjärde är förmer än den femte för han har det värst med sina sex olika diagnoser, den sjätte är självdiagnosticerad, den sjunde självmedicinerar, den åttonde skriver helt obegripliga inlägg….åh, alla bidrar med sitt elände. Men tillför det något gott?

[…]

Nu ger jag fanimej upp.

Comments Off

 ******************************************

Tunga grejer, men i alla fall… här kommer den finaste ledsensång som finns:

————————-
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

Annonser

About Tant Rasch

"DAMPTANT MED RÄTT ATT PÅVERKA" Lene Rasch är förmodligen en rätt vanlig tant i 50 års-trotsen med hyperaktiva egenskaper.

Diskussion

15 thoughts on “Apropå bloggbegravningar

  1. Hejsan Tant Rasch!
    Jag har funktionshindret fibromyalgi men dottern har Aspergers Syndrom men hon är nog för ung för cafe, det kanske vänder sig mera till ungdomar – vuxna, eller?

    Men jag skulle gärna vara med i någon slags stödgrupp, för föräldrar och där barnen också kan få vara med…

    *haha* 🙂 japp, här måste man räkna högt på fingrarna för att få vara med, lite matte är nyttigt ibland, så länge det bara är plus!!!
    —————————————————-
    Ovan var svar hos mig…nu till ditt inlägg, jag håller med denna fröken, du skriver om och vars text jag läste här…Har själv gett upp till viss del, tycker inte om ”schargongen” på vissa forum och just denna inbördes beundran, vissa klickar som håller ihop. Plus att jag bara måste få säga detta, hur vissa bara är så negativa, nu vet jag att detta kan vara en del av vissa funktionshinder men det är mycket svårt för mig, då jag inget NPF har själv, att ibland ta denna negativa energi…Just i formena, om man skriver något, som nu om den 2 april – direkt negativt, det var inte rätt osv.

    Istället för att positivt tänka *wow* vad bra en dag till – att sprida kunskap! Kanske låter löjligt men jag gick på att FN bestämt den 2 april, resten ”sket jag i” på ren svenska *hehe*

    Nu har inte jag varit här på din sida eller frökens sida förrän nyligen, här hos dig…Så jag vet inte riktigt vad du talar om men kan ändå förstå, då jag känner till viss del precis som denna fröken…

    Nu ger jag fanimej upp! Man lessnar ju till slut, en människa orkar inte ta hur mycket negativt som helst och till slut når man sin gräns!

    Så känner jag, som just läst ditt inlägg och inte dirket har en aning om vad det handlar om så sett, eller hur länge det pågått men önskade denna fröken kämpade på och försöker se det positiva i det hela, vi är många andra där ute som INTE tycker som bunten för inbördes beundran!!!

    Thjohej….Ha en bra lördag och maila mig gärna på:
    refletioner@hotmail.com

    //Mi@

    Posted by Mi@ | lördag 4 april 2009, 6:39 f m
  2. Jag klistrar in delar av ett mail till Trollhare här, så:

    Det har helt enkelt blivit för mycket på sistone. Det som gjort mig mest ledsen kring WAAD har sitt ursprung på olika forum, föräldra- och diskussionsgrupper. De flesta har NPF-barn och inte helt sällan en egen diagnos. Många av dem bloggar också. Stämningen kan ibland bli värre än under ett årsmöte på kennelklubben. Det spelar i stort sett ingen roll vad folk säger, så blir någon annan trampad på fötterna. Messer-Smithar och Besser-Wissrar, du vet. Istället för att jobba med det man har gemensamt så träter man om vem som har den mest ”rätta åsikten”. Suck…det påminner om hur den kristna kyrkan splittrades. De första kristna måste ha varit aspisar

    …som det känns just nu, så tvivlar jag på nyttan med att dela med mig via bloggen. Jag känner ingen riktig glädje med att blogga på det här sättet och särskilt inte när det gäller NPF och allt där omkring. När man känner att man måste begränsa sig pga att besökarna läser bloggen med lupp eller som fan läser bibeln, då är det nåt som är galet. Åsse alla mail från folk som behöver hjälp, de gör mig ganska trött och ihålig. När blev jag utsedd till klagomur?

    Ibland undrar jag förstås om inte den allmänna gnällnivån och de eviga klagovisorna ligger oss NPF:are till last på lång sikt. Jag tror det ger fel signaler till dem som vi vill påverka. Kanske t.o.m gör att de lyssnar allt mindre och till slut ”omyndigförklarar” oss som ”tyck-synd-om-mig”-folk. Det är en väldigt tunn linje att ta sig fram på när man vill påvisa att vi eller våra barn är värda att satsa på. Vissa har det väldigt bra och är missnöjda ändå, som t.ex en familj som ville få bidrag till sin dotter på 120 000 för att kunna åka till Miami och gå i delfinterapi- ungefär som om det var en mänsklig rättighet. Medan andra knappt får stödundervisning till sina barn i skolan och ändå känner att de är hyfsat nöjda med samhällets insatser. Det finns ingen rim och reson,känns det som, och det gör mig ledsen.

    Att folk pratar förbi varandra har väl en del med funktionshindret att göra, men att vältrar sig i elände, vad är det? Eller att kasta skit omkring sig? Eller förklara sig vara mer värda än andra? Eller tävla i lidande?

    Nä tack jag vill inte tillhöra nån gruppering. Då är jag hellre ensam. Förutom damptanterna då, som inte har nån annan agenda än att synas.

    Fortsätter jag blogga, så kommer det att vara annorstädes och förmodligen som en helt vanlig vardagsblogg utan en massa NPFtjat.

    Ha det gott,

    Nike

    Posted by Frk F | lördag 4 april 2009, 9:38 f m
  3. Hejsan ”fröken” jag har ej läst din blogg men håller med dig MASSOR och bloggar ofta bakom lås just om dottern och hennes AS, förutom då jag vill fästa uppmärksamheten på nått specifikt, som nu då autismens dag…

    hur tokigt det nu blev då *suck*

    Jag försöker se positivt på det hela och bara chansen att få sprida kunskap om detta funktionshinder – go for it!
    Sen kämpar jag mera på hemmaplan – ensam, som förälder till ett barn med NPF, då kämpar jag för hennes skolgång och rätten till en bra sådan, vilket hon inte haft i 4 år innan jag och hon visste hennes svårighet…

    Men jag är less all denna negativ utstrålning som blir runt allt detta just pga. viss inbördes beundran, att man nästan ”slåss” mot varann, vem som har rätt osv. det gör ju inte saken bättre…precis!

    Önskade du hade en blogg 🙂 så jag fick läsa hos dig…du kanske kan ha en med vissa inlägg låsta? Hur som helst, så önskar jag dig och alla andra en trevlig helg och jag håller med dig…man lessnar!

    //Mi@

    Ps. sorry Tant Rasch, att jag kanske terrar din blogg nu, slutar genast!

    Posted by Mi@ | lördag 4 april 2009, 10:18 f m
  4. Frk F. Vad bra att du kikade in och inte ville att jag skulle ta bort inlägget, jag satt faktiskt och lade ner en massa tid, skrev i evigheter och mitt i natten dessutom! *martyrisk min*

    Jorå, jag fattar 🙂 Men glöm att vi gör slut.

    Och nu fick jag en idé till en påskpredikan. Tänx!

    —————————

    Mi@: Du terrar inte vare sig mig eller den här bloggen.
    Är du säker på att du inte är en aspie? 😉

    Posted by Tant Rasch | lördag 4 april 2009, 11:08 f m
  5. *hehe* Nej, säker är man aldrig men har aldrig haft några som helst problem med sociala interaktion! Men kan ju ha en släng av nått annat i den aspiega världen *how knows* Svårt är det ju, man ransakar sig själv, då ens barn får denna diagnos, då jag aldrig någonsin haft sådana svårigheter som hon har…men man ska aldrig säga aldrig!

    Såg att det vart fel i min e-post: reflextioner@hotmail.com ska det ju vara!

    Gillar bara att skriva och surra *hihi* och ville väl inte ta upp en massa plats här ”terra” din blogg…Ha en bra dag iallafall, nu ska vi käka lunch – sallad blev det i denna ”glas i kött” hysterin… 😉

    Posted by Mi@ | lördag 4 april 2009, 11:46 f m
  6. Jag väntade med att blogga om det tills jag hade fått svar från henne själv, men nu ska jag göra det. Har liksom suttit i chock och försökt ta reda på vad som egentligen hänt. Nu när jag förstår blir jag ledsen och arg.

    Posted by Immanuel Brändemo | lördag 4 april 2009, 3:50 e m
  7. Ja, jag kan nog hålla med om att det är aningen knepigt hur det fungerar framförallt på vissa forum. Jag tröttnar och lägger ner. Jag har mina bägge bloggar Dr Jekyll (Barnens Hjältar) och Mr Hyde (atdehydi). Jag är trött på gnäll. Jag upplever inget gnäll på bloggarna utan bara positivitet tack och lov. Den ena beskriver min vardag och den andra är en ventil för mitt mörka förflutna. Jag är beroende av bägge och av alla besökare. Jag kommer sakna Fröken!!

    Kram från Madde

    Posted by AtDeHyDi | lördag 4 april 2009, 8:53 e m
  8. Vad sorgligt det var att läsa det där om npf-ankdammen… En del av det har jag sett själv men jag tycker nog ändå mest jag fått en massa via nätet och folk med egen diagnos eller som är hang arounds genom sitt föräldraskap osv (skriver jäkligt illa nu, men skyller glatt på ny medicin). Så för mig har det mest varit positivt, so far, i alla fall.

    Posted by alfapetsmamma | lördag 4 april 2009, 10:27 e m
  9. Jag tycker personligen att i bloggosfären äre faktiskt inte så särskilt mycket ankdamm. Däremot, surfar man omkring i diskussionsforumen eller det blir väldigt många motkombatanter i kommentarer i bloggtrådar, så att det börjar likan rena rama forumet – jag då kan det bli virrigt förstås. Särskilt som de flesta inte har modererat i heta diskussionsforum, där man blir utslängd om man är en korkad bråkstake eller ett troll.

    Vanlig sketen netikett – det är grejer det!

    Posted by Tant Rasch | söndag 5 april 2009, 12:51 f m
  10. @FrkF ”Fortsätter jag blogga, så kommer det att vara annorstädes och förmodligen som en helt vanlig vardagsblogg utan en massa NPFtjat.”

    Det hoppas jag! Som jag skrev i mailet är du som person betydligt viktigare än bloggen, även om det är trist att den inte finns mer. Annars så hoppas jag att all besvikelse och ledsnad kring diverse NPF-forum går över- ingen höjdare att vara ledsen…

    Posted by Psyk | söndag 5 april 2009, 5:51 e m
  11. Psyk: Märker att det är fler som mailat Nike. Och som du säger, Frk F är Nikes BLOGG – som är en blogg och ingenting annat än en blogg…

    🙂

    Och som sagt var, himla synd på en himla massa bra NPF-material men fullt förståeligt. Nike har min FULLA RESPEKT! Å jag är rätt säker på att hon kommer att trilla in hos oss andra och hojta glatt eller diskutera eller ställa till jäkelskap 😉 när och om hon får LUST!

    Missförstå mig rätt, jag har en underlig humor rätt ofta.. men jag tycker att detta är nästintill hysteriskt roligt hahahaha för jag tänker på alla de där gångerna jag själv har suttit en promillesekund från att radera hela bloggen. Fast jag har inte haft nån anledning, bara plötsligt blivit svinless!

    Posted by Tant Rasch | söndag 5 april 2009, 6:47 e m
  12. När jag skrev om ankdamm så tänkte jag inte mig nån skillnad på bloggar och på diskussionsforum, jag menade mest hela nätet och då mest den del som befolkas av bokstavsberikade, eller snarare de ställen där man pratar om just den delen av sitt liv. Jag har alltså inte upplevt så mycket tjafs eller tråkigheter. Men jag kanske är för ny i gamet. Trist hursomhelst, för det jag hann läsa av den som släppt bloggandet nu var väldigt läsvärt.

    Posted by alfapetsmamma | söndag 5 april 2009, 10:42 e m

Trackbacks/Pingbacks

  1. Pingback: Frk F: Ett vedträ till en falnande eldsjäl « trollhare - lördag 4 april 2009

  2. Pingback: Bara därför att… « Frk Färdig - tisdag 7 april 2009

  3. Pingback: Bara därför att… - torsdag 30 juli 2009

Jag blir himla glad om du tar dig tid för en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

TANT RASCH ÄR SÅKLART EN HELT UNDERBAR

Månadsarkiv

Jag smygkollar

RSS Tarot . En del av mig

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Rebecca Rasch

RSS luleadf (bildblogg om Luleå damfotbolls A-lag)

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Marre och Jacki

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Min tama lillfirre Sushiann

David, Krokodilmördaren, Max och Maxine har fått sällskap av det bedårande nytillskottet

Besökare på sidan just nu

VARENDA TAGG :-)

%d bloggare gillar detta: