//
du läser...
ADHD - NPF, Damptanterna

Anna Kettner i Aftonbladet idag.

Har ni sett, i dagens bilaga till Aftonbladet ståtar Anna Kettner på bild med sin nya damptantströja på sig! 🙂 Aftonbladet har intervjuat Anna som inte bara är en mycket engagerad sosse på heltid i Stockholm utan även trebarnsmor, hund- och kattägare  och sist men inte minst –  damptant. Nu finns ju inte bilagan på webben så det är bäst att skynda sig ut i påskvädret för att försöka få fatt på den innan den tar slut. Tror den finns i morgon också – men sen är det kört.  

Personligen är jag mycket imponerad och stolt över att en kvinna med så mycket kapacitet och pondus som Anna ställer sig upp och berättar för omvärlden att hon har ADHD och hur den yttrar sig. Detta trots att jag kan tänka mig att man i de egna ”fina leden” så ser man inte alltid på den här sortens öppenhet som positiv.

Det behöver ju inte vara så för Anna Kettner förstås, men jag har själv fått höra sånt som att  ”det kan uppfattas som jobbigt för andra att du berättar om din ADHD-diagnos” eller ”det kan ta fokus från det vi håller på med” Det är ju helknäppt tänkt såklart, eftersom det alltid gynnar t.ex en arbetsplats där man arbetar med människor i fokus att vara kunnig om mänskligt beteende, eller annat som kan vara relevant att ta hänsyn till även om man fått den informationen utan att ha gått på ett föredrag som arbetsgivaren betalt och sedan tvingat iväg en på 😉  

Eller hahahaha som min mor en gång gjorde, den första julen vi satt samlade hela släkten efter att jag fått diagnosen ADHD och jag passade på att informera mina bröder och deras familjer om min den, vad den innebär för mig  i synnerhet och för den som har den i allmänhet. Om ärftlighet etc.. 😉
Då sade min kära lilla mamma väldigt bestämt; ”Vi har ju faktiskt JUL här, måste du komma dragande med din ADHD då?”  Idag har hon accepterat min diagnos.

Kan förresten berätta att lilla mamma inte heller gillade att jag en midsommar för 10-15 år sedan, tog upp frågan om vilka av  de andra i släkten som skulle kunna tänka sig donera organ och hur de ställde sig till livsuppehållande åtgärder, som tex att ligga i en respirator resten av livet om olyckan var framme.  Anledningen till att jag är för donation är enkel. Jag är för att ta emot organ. Jag vill heller inte låta min släkt ta ansvar för om jag ska leva eller inte.

Jäklar vad hon blev förbannad på mig för att jag tog upp det – på midsommar och allt. Fast visst förstår jag henne. Mamma vill så gärna att alla ska ha det skönt och mysigt när vi för en gångs skull är samlade allesammans.  Hon har bara inte begripit att jag tycker att det är skönt och mysigt att ha en hemtrevlig frågestund om hur mina närmaste ser på att donera delar ur sin kropp, under tiden vi äter jordgubbar och grädde.

Jag tycker det känns bra att veta vart de andra står. Det kommer det att göra för de andra också, det är jag säker på,  om det var jag som låg  som en grönsak i nån slags livsuppehållande maskin och de ville stänga av eller behövde lite organ till någon som faktiskt kan använda dem utan att sitta fast i maskiner resten av sitt hjärndöda liv.  Som det är nu så vet min släkt att de ska stänga av eller skänka bort allt som går att ta om de vill. Och så länge inte mina ungar säger motsatsen, är jag för där också. Mor min däremot, ska inte skäras i, inte ens obduceras har hon sagt. Och om jag nu får vara lite galghumoristiskt här för det är ju ändå min döda mor vi talar om, som faktiskt är livet, tror jag att hon går tobakstillverkningsindustrins ärenden när hon envist hävdar sin rätt till att absolut inte obduceras.

Åter till ämnet:
Vem tror att det bara är Anna Kettner
som sitter på ett politiskt inriktat jobb med möjlighet att påverka beslut, som har ADHD?  Räck upp en hand. Även om alla inte väljer att berätta (vilket måste få vara var och ens beslut) så fattar ju vi som engagerar oss i att informera för att sprida kunskap om npf-diagnoserna att det finns fler – i varenda yrkesgrupp som finns. Och tänk på dem som inte vet. De normala tills vidare 😉

Man brukar ju säga att ett barn i varje klass har NPF eller något annat psykiatriskt problem av något slag,. Jag personligen skulle gissa på kanske 5 om man räknar på att dem som kommer att utveckla bipolär sjukdom när de blir äldre (oavsett om de har ett NPF i grunden) och dem med dyslexi och dyskalkyli som ungefär hälvften av oss med ADHD har (kan ha fel i sak här, men den siffran nämns) och som ställer till med oerhört många praktiska problem, särskilt när man blir vuxen.

Nu när jag googlade efter en bra adress till aftonbladet hittade jag denna länk om Anna där hon uttalar sig om det etiska i att skicka den här typen av brev till unga tjejer:
Vaccinera dig mot livmodercancer, annars kommer du att dö!

———————————————————
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser

About Tant Rasch

"DAMPTANT MED RÄTT ATT PÅVERKA" Lene Rasch är förmodligen en rätt vanlig tant i 50 års-trotsen med hyperaktiva egenskaper.

Diskussion

14 thoughts on “Anna Kettner i Aftonbladet idag.

  1. Åh… Jag måste nog gå ut och köpa tidningen, fast solen skiner.

    Posted by Immanuel Brändemo | lördag 11 april 2009, 3:49 e m
  2. Oerhört mycket värt att Anna berättar om sina upplevelser. Det verkar fortfarande finnas en stor okunskap om ADHD hos politiker i ledande ställning och det är väl nästan det viktigaste jobbet att råda bot på.

    Posted by p-o | lördag 11 april 2009, 10:48 e m
  3. Tack snälla alla tre!
    Nu blev jag påskglad i förtid (det är ju en dryg timma till 00.00)

    Anna

    Posted by Anna | lördag 11 april 2009, 10:52 e m
  4. Anna: Det är vi som får tacke! 🙂

    Posted by Tant Rasch | lördag 11 april 2009, 11:59 e m
  5. Åh, en kompis till mig skickade en länk till en PDF av Aftonbladet men där var inte bilagan med… Jag vill ju så gärna läsa det här. Är det ingen som har en scanner? Så att jag kan få läsa…jag mä.

    I övrigt var det roligt och lärorikt att läsa om Tant Rasch:s julprat. Själv är jag värdelös på det där med att informera IRL (kanske för att jag utgår från att alla läser min blogg- vilket de flesta ändå gör även om de aldrig pratar om den)- så det är väl en form av kompromiss….

    Nåväl. Scanner. Jag har en. Men ingen tidning! 😦

    Kram

    Posted by Psyk | söndag 12 april 2009, 6:57 f m
  6. Så synd att det bara finns med i papperbilagan. Hade gärna tagit del av den, då Anna är en stor förebild för mig. En av få politiker som undgått mitt politikerförakt. Det vill inte säga lite.

    Tack för att du delar med dig Tant Rasch!

    kramis!

    Posted by Birgitta Alvskogen | söndag 12 april 2009, 4:01 e m
  7. Psyk; 🙂
    Vad gäller mitt julprat, jag borde kanske säga att mina val av ämnen ofta rör sig kring de aktiva val som rör känslomässiga strängar om man känner att det kommer för nära. Mina bröder tvekar sällan inför den här typen av funderingar eftrsom de likt mig är mycket praktiska när det kommer till sånt här eftersom det roar mer än oroar. En värderingsdiskussion backar ingen för. Gärna en mycket överdriven. Vår kära mamma har aldrig förstått just den sidan av sina barns gemensamma humor, och blir mycket uppbragt ju värre åsikter som förs fram, eftersom hon är en oerhört människovänlig själ. I övrigt är det mycket svårt att föra en konversation om något annat än datorer, egen programmering, egen programutveckling, affärsidéer, hundar och en och annan ekologisk te-sort när vi ”barn” träffas.

    Birgitta: Hm, fick fundera lite. Jag har nog inget politikerförakt. Jag tycker det är sällan jag tänker ”typiskt politiker” när någon eller några har ställt till ett helvete för oss andra.

    Så gör jag mer när det kommer till män… vilket säger mer om mig än om dem 😉

    Posted by Tant Rasch | söndag 12 april 2009, 8:05 e m
  8. Hej hej allihop och tack o så.
    Just nu ær jag ovanligt førvirrad o trøtt efetr att ha knatat runt centrala Oslo med en bæstis hela dagen, och ville bara høra av mig till værldens bæsta Rascha och sæga att jag VET att du vill prata med mig och jag VET æven att jag vill prata med dig – inte bara om det du vill prata med mig om.
    Men just nu ær jag før matt och dessutom blir det så sabla dyrt – eftersom jag ær utrikes. Kan vi høras på måndag???

    Posted by Anna Kettner | lördag 25 april 2009, 6:14 e m
  9. Vad är du för en filur som går off-topic så där helt apropå…

    Aha, en dampatant…då förstår jag ;-)))

    Posted by AtDeHyDi | onsdag 29 april 2009, 7:48 e m

Trackbacks/Pingbacks

  1. Pingback: Några notat | Psykbryt - tisdag 14 april 2009

  2. Pingback: ADHD är som att vara Pippi men försöka passera som Annika « trollhare - fredag 17 april 2009

  3. Pingback: Att bli alldeles inom sig | Psykbryt - måndag 27 april 2009

  4. Pingback: Anna Kettner - dampdrottning med kraft att medvetandegöra « ~ WITCHBITCH ~ Birgitta Alvskogen - onsdag 29 april 2009

Jag blir himla glad om du tar dig tid för en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

TANT RASCH ÄR SÅKLART EN HELT UNDERBAR

Månadsarkiv

Jag smygkollar

RSS Tarot . En del av mig

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Rebecca Rasch

RSS luleadf (bildblogg om Luleå damfotbolls A-lag)

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Marre och Jacki

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Min tama lillfirre Sushiann

David, Krokodilmördaren, Max och Maxine har fått sällskap av det bedårande nytillskottet

Besökare på sidan just nu

VARENDA TAGG :-)

%d bloggare gillar detta: