//
du läser...
Allmänt

Jag skulle helt klart behöva 215 miljoner kronor.

Jag får skylla mig själv för att jag inte vann, jag hade inte spelat på lotto och gör det väldigt sällan dessutom. Men däremot blir det en trisslott emellanåt för man vet ju aldrig för;

”Plötsligt händer det”

215 miljoner kronor. Det är sjukt mycket pengar att vinna. Men det gjorde den här karln från Helsingborg. Jag tyckte det var så himla roligt att läsa, att på frågan vad han skulle göra med pengarna, svarade han att han och hans fru nu skulle kunna gå ner i arbetstid och köpa bättre biljettplatser till Rögles matcher. Jag hoppas att han håller sig vid det. Det handlar ju om att känna att livet blir så mycket enklare och att uppskatta att det blir det! Ungefär som när vattnet har varit fruset en hel vinter, men sen kommer våren och man kan diska utan att koka snö först igen 🙂 Gissa om man känner sig underbart rik och lyckligt lottad då!

Ja, det fattar väl jag också att det kommer att bli mycket annat den familjen kommer att köpa och göra, men jag hoppas att de investerar pengarna så att det kommer många till del. Jag har heller ingen aning ifall det är vinstskatt på summan men jag gissar att det räcker till en hel del ändå om det är så.

VEM har inte funderat över vad man skulle göra om man vann så mycket pengar?
Jag är rätt säker på vad jag skulle göra om jag vann över 200 miljoner kronor.

Först skulle jag ligga jääääkligt lågt. INTE att jag skulle berätta att det var jag som vunnit så mycket pengar inte. Det fick bli ett par sparkonton placerade på mina två banker, Swedbank och Riksgälden och jag skulle se till att jag fick jäkligt bra sparränta så länge.

Efter en tid skulle jag berätta för de närmaste att jag vunnit en större summa pengar på nåt spel eller fått ett arv eller något sådant. Men jag skulle inte berätta hur mycket, kanske ett par, tre miljoner. Fem! 🙂 Det skulle förklara för omgivningen varför jag plötsligt blev skuldfri och mina numera lika skuldfria underbara älskade vänner och exen jag har ungar och hundar tillsammans med, också verkade ha mer pengar att röra sig med.

Många av mina vänner känner inte varandra personligen så förhoppningsvis skulle de inte börja fundera så mycket på hur det kommer sig att 5 miljoner verkar räcka till hur mycket som helst. Jag får ljuga ihop nåt bra om ”ränteplaceringar som ger avkastning” eller vad det kan heta för dem den dagen. Förresten är jag rätt säker på att nästan 😉 alla av dem skulle förstå mina skäl och behålla min hemlighet för sig själva, även om de räknar ut det eller fick veta – för mina närmaste vänner funkar ungefär som jag själv,  så jag bara vet det.

…Det är också därför jag inte skulle öppna ett enda tiggarbrev. Eller låna ut pengar till folk som inte har så mycket att röra sig med men inte behöver så mycket till vad det nu kan vara och jag förstår kommer att bli problem att betala tillbaka för dem. Jag gör dem hellre glada genom att ge bort pengarna utan förbehåll. Det skulle jag se som en god investering i trygghet. Glada, vänliga människor gör oftast andra människor glada och vänliga har jag märkt. För det är jag säker på, att vänlighet och glädje mellan medmänniskor gör världen till en lycklig och tryggare plats för oss alla. Och nu snackar jag om vanligt folk här som inte har några religiösa, politiska eller andra knepiga skäl till sitt leende!

Men före jag ljuger för mina älskade vänner och min familj om summan på min vinst skulle jag se till att skaffa mig ekonomiska rådgivare (förutom banken). Mitt första val skulle bli Mathias Andersson och Charlie Söderberg. De har varit mina rättesnören under kanske 3 års tid nu och en tid efter starten av programmet  Lyxfällan (som jag följt under alla säsonger) landade poletten och jag vågade ta tag i min egen ekonomiska röra på allvar och är så sakteliga på väg att lösa den med hjälp av deras ”tänk”.
Ja, jag vet – bra tv är skickligt klippt tv – men jag gillar dem och deras pedagogiska sätt att bemöta tokskallar likt mig själv. Jag skulle behöva dem som bollplank eftersom jag har en stark föreställning om att de fixar att diskutera och bolla idéer ÄVEN med mitt impulsiva, obstinata och okunniga jag. Jag hoppas de ställer upp när jag kontaktar dem hahahahaha.

Mitt andra val av ekonomiska rådgivare skulle bli en lokal och erfaren revisionsfirma med mycket kunskap om välfungerande småföretagande och som har värderingar som jag förstår mig på – för second opinions…
Jag skulle givetvis se till att ha full koll på varenda siffra så gissa om de kommer att bli galna på mig hahahaha Jag fattar sakta när det kommer till momser, avdrag, skatter och hur man omsätter stålar så att de ynglar av sig. Och att jag inte fixar att generalisera med siffror gör inte saken bättre. Tänk när en klinisk ekonom ska förklara samma grej för mig om och om igen. Varje gång vi träffas – tills det landat ordentligt. Jag tycker redan synd om stackaren.

Hm, alltså behöver jag skaffa mig en möteslokal för våra veckomöten. Jag ids inte hålla på att fara till dem. Jag vill ha nära hem ifall om att. Det ligger en allmän lokal här på området som man kan få låna gratis. Den har ett litet kök och plats för 50 personer. För visst kommer jag att bo kvar fast jag blivit så äckligt rik! Jag gillar ju mitt nya boende och  jag är äntligen av med det där jävla Akelius – och nu får det vara färdigflyttat för Tant Rasch. Och får Lulebo för sig att sälja det här också till Akelius, startar jag en global kampanj mot försäljning av hyresrätter på Porsön till privata snåljåpar (läs: Akelius fastigheter AB) som avskyr hyresgäster i allmänhet (nä, jag är väl inte bitter) och bara tänker på sina jävla aktieägare.

Om mina nya grannar får syn på Charlie och Mattias och några kostymklädda damer och herrar när de är på väg till lokalen så kommer de säkert att tro att jag ska vara med i Lyxfällans program. Och det är ju bättre att de tror det än att de börjar bete sig underligt mot mig på det sätt jag inbillar mig att folk skulle börja göra ifall de upptäcker att man är mångmiljonär. De skulle förmodligen stå kvar och lyssna på mina evighetsmonologer i tvättstugan t. ex. Det skulle kännas bissart.

Det här med alla mina placeringsplaner kanske lät lite tråkigt. Jag kanske borde göra nåt mer än att ordna t ex skuldfrihet, ålderspensioner eller ekonomiskt oberoende för familjen, vänner, glada människor överlag och istället köpa en massa SAKER?

Okey, jag köper väl en husbil och en harleychopper dårå. Jag hade ändå tänkt skaffa mig det med tiden 😉 Och mitt A-körkort rostar nog bort annars.. En okey vardagsbil till mig och varsin till ungarna om de vill ha det blir det väl också. Å då måste jag skaffa mig en garageplats på området. Jag borde få ett rätt snabbt, jag har köat på Lulebo för p-plats sen 2003 typ.

Jag tänker inte resa till nåt varmt land nånstans med alla för att fira min vinst. Jag gillar faktiskt inte att resa särskilt mycket. Jag är mer typen som ställer en husvagn på en camping, drar iväg på hojen och hälsar på folk eller puttrar på nån landsväg under fina dagar, eller åker till den hemtrevliga stugan vid nån sjö som ligger ett par tre mil hemifrån (skriver stuga på listan), målar om i köket och lyssnar på en knastrig radio och dricker kokkaffe under tiden.

Däremot gillar ju de yngsta töserna att resa. Jag skickar alltså dem och deras vänner på en resa jorden runt ett år, direkt efter gymnasiet – ifall de vill det. Vilket jag vet att de vill. Förhoppningsvis så vill de tåg och båtluffa så de lär sig nåt. Även om de har stålar så de klarar sig, kanske de kan stanna och klättra i berg, plocka apelsiner eller jobba med nåt annat där de lär känna andra vanliga ungdomar IRL och inte bara via datorn. Det där med charter och lyx hinner de nog med. Sen.  Tills dess får de fara runt och hitta jobb och kanske utbildningar som de förhoppningsvis brinner för att förkovra sig i.

Den äldre tösabiten är svårare. Vet inte riktigt om resa ligger för henne, flygsjuk som hon var som liten. Studielånen för henne och sambon försvinner såklart. Ålderspensionerna tryggade. Det får bli ögonoperation förstås, hon ser inget utan glasögon och har en sån på sin önskelista.. Men jag tror hon hellre vill jobba och emellanåt fortsätta att studera sånt hon tycker är roligt än att resa jorden runt de närmaste åren, även om ett årskort på tåget/flygplansbolaget eller nåt annat resesätt är ett måste.
Hennes och sambons vänner verkar vara fördelade över hela landet och då kan de hälsa på dem när de får tid och lust. Hon vill arbeta på ett ställe där hon verkligen, verkligen trivs, det vet jag. Hon skulle passa att ha ett eget företag. Eller varför inte två? Hon behöver bara nån som sköter siffrorna (hon får låna mina bankgubbar) så hon kan koncentrera sig på att grotta ner sig i sina intressen. Ett specialinriktat bokantikvariat och en gammeldags filmbiograf vore något.

Tösens kära sambos drömarbetsplats är Google. Just nu i allafall. Han pluggar en massa data och matte som jag inte begriper ett skvatt av. Och jag är rätt så säker på han vill få ett arbete där för att han är bra på sitt jobb – inte för att svärmor har fixat in honom där – så han får  fortsätta plugga utan att behöva låna mer pengar från CSN ifall han tycker att han behöver det. Och så jobba extra med att gå och sälja godis och popcorn med en sån där säljbricka under föreställningarna på dotterns filmbiograf som de förr i tiden.  Bara för att det är roligt!

Mor min däremot, henne ska jag skicka runt i ett liv i sus och dus. Hon kan ta med sina väninnor om hon vill, de bor lite här och där i världen. Sen kan hon och åka runt till hotell på soliga, varma platser där man får röka på rummet i offentliga miljöer. Jätteäckligt, jag vet, men jag har gett upp mina antirökkampanjer vad gäller henne. Hon skulle bli sjuk på rikt av att inte röka, det tror hela familjen numera… Bröderna med respektive skickar jag till mina revisorer så får de ta sina ”behöver, önskar och vill ha” med dem. 😉

Sen vet jag väl inte direkt..  Rent spontant tänker jag att jag skulle sponsra Luleå Damfotboll där min dotter spelat sedan hon var 7 eller 8 år och ge Mats Nilsson en medalj för allt arbete han (och de andra tränarna!) gör för att coacha och stötta tjejerna i föreningen. Inte bara dotterns lag. Förmodligen skulle jag välan göra lite för en och annan föreningsverksamhet som riktar sig till tjejer i första hand.

Jo, nu vet jag. Jag skulle helt klart skaffa mig en egen personlig stylist som såg till att jag hade kläder och skor som jag passar i. Jag avskyr att shoppa sånt. Prova kläder är verkligen svintråkigt. Jag fattar inte att folk ids! Väskor och hårfix, parfymer och krämer däremot, är roligt. Mer än roligt! Jag gillar heminredning och homestyling också. Jag kan till exempel gå i dagar och fundera över om en färg skulle vara snygg ihop med en hylla som jag har hittat på Röda Korset eller om jag borde måla om hyllan för att matcha färgen.  Jag hade behövt ett täckt släp med andra ord. Ibland hittar jag grejer som är svåra att frakta.
Ett bra släp och en välfylld verktygslåda är för övrigt denna kvinnas sanna romantiska dröm!  Inte diamantringar och lyxtvålar. Även om lyxtvålar är nåt jag också längtar efter ibland.
Och så måste jag nog hyra ett uteförråd. Jag har bara ett stort inneförråd och det behöver jag till annat än utemöbler och sånt.

…Men mest skulle jag ha fullt upp med att förstå mig på det här med pengar när jag vinner så mycket, och jag skulle vara tvungen att umgås en hel del tillsammans med mitt ekonomigäng i områdeslokalen så det fattar ju vem som helst att jag är tvungen att införskaffa områdeslokalen en svindyr italiensk kaffemaskin. Och nån som levererar jättegoda mackor och inte att förglömma – gulliga lyxbakelser till oss.

🙂

Annonser

About Tant Rasch

"DAMPTANT MED RÄTT ATT PÅVERKA" Lene Rasch är förmodligen en rätt vanlig tant i 50 års-trotsen med hyperaktiva egenskaper.

Diskussion

Inga kommentarer ännu.

Jag blir himla glad om du tar dig tid för en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

TANT RASCH ÄR SÅKLART EN HELT UNDERBAR

Månadsarkiv

Jag smygkollar

RSS Tarot . En del av mig

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Rebecca Rasch

RSS luleadf (bildblogg om Luleå damfotbolls A-lag)

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Marre och Jacki

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Min tama lillfirre Sushiann

David, Krokodilmördaren, Max och Maxine har fått sällskap av det bedårande nytillskottet

Besökare på sidan just nu

VARENDA TAGG :-)

%d bloggare gillar detta: