Jag retar mig nå så jävelusiskt på det här uttrycker VUXEN-ADHD. Det låter ju som att det är nåt som har uppkommit i vuxen ålder. Visserligen vet jag varför man säger det men det är helt klart en missvisande benämning. Det handlar helt enkelt om en slags beteenderester som är svåra att få bukt med utan kognitiva hjälpmedel, medicin och kognitiv terapi. Diagnos och kunskapen om den är ju också en fördel förstås…. 😉
Först trodde jag att nydiagnostiserat folk skojade när sa så . Att de kanske hade fått nån slags diagnos för beteenden som de tex börjar uppvisa efter en hjärnskada som uppkommit i vuxen ålder av någon anledning? Eller att de kanske egentligen är bordie (borderline) extra light? Inkokta borderliners beteende kan i viss mån påminna om ADHD, det vet jag och nu får jag väl ovänner igen.. men aldrig i helvete en ”vanlig” adehådeare är så förvirrande sjukligt knepig och falskt insmilande som en väntörstande bordie. Kanske att de visar upp vissa beteenden, men men.. så sorry, det är min 99,9% empiriska analys av borderline(rs) . Och ja, jag vet att man kan tillfriskna från borderline och det är ju jättebra. Gör det.
Hm, kom från ämnet. Tbx.
Näe, vuxen-adhd låter som nåt slags stress-syndrom som gör att man missar bussen litegrann. Det vägrar jag ha. Antingen har jag ADHD eller så har jag det I N T E.
Hittade en artikel på nätet från nyfiken vital. Vet inte riktigt vad de är för några, ids faktiskt in´t eta reda på det heller men hur som helst så fanns det en massa lättläst info där och en slags adhd-test även om man INTE kan utröna om man har adhd via 6 stycken mycket enkla frågor i ett nät-test, så kan det vara roligt att prova va?
Kan berätta att ”alla” såklart har alla kriterier, men vi snackar HANDIKAPP, inte nå jävla tankspriddhet periodvis eller att man råkar avbryta andra i heta diskussusioner.
Här är en lättläst version om vad det är att ha ADHD när man är vuxen. Den är lite gullig tyckte jag 😉
TANT RASCH 
Jag vågar!
Jag har också funderat på det begreppet vuxen-adhd. Samma lätt eller svår adhd… Jag gillar det inte! Kan man vara lite gravid då också?
Har skrivit lite om det på min blogg(gör lite smygreklam). I skrivandets stund är jag gode leds på omgivningens reaktioner vad gäller adhd-dignoser, att de delas ut till hött och mött, och att cs ska vara så farligt att ta, att det är rena knarket. Jag blir så trött på det, så det åker på puckokontot…
På tal om cs! Jag kan ju faktiskt berätta att jag känner narkomaner som försökt sig på både concerta och ritalin, och de säger att det inte fungerar. Det ger inte rätta kicken…
Nog från mig!
🙂
Publicerat av tristess | söndag 12 oktober 2008, 4:10 e mJag har (nydiagnoserad ADD:are som jag är 😉 ) ibland slapphänt använt mig av begreppet ”vuxen-ADHD”… när folk vill veta vad min diagnos innebär kan jag starta berättandet som såhär:
”Man kan säga att det är som ‘vuxen-ADHD’… alltså, du vet nog vad ADHD för barn är, men jag har alltså ADD. Vissa misstänker att jag ju hade ADHD som barn, men ett jag vuxit ur H:et…”
Men jag har ju inte mycket erfarenhet av ADHD, och har bara haft min diagnos sedan 1 september…. så jag lär mig fortfarande bäst jag kan vad de generella skillnaderna mellan ADD och ADHD är.
Publicerat av Anna | söndag 12 oktober 2008, 6:26 e men fantastisk målande beskrivning av en bordie tycker jag. Och jag sällar mig till dig i den 99.9% empiriska analysen.
Jag blir blåst hela tiden på det här falska insmilande väntörstande beteendet. Det har gjort att jag fått stänga ute väldigt många, då jag blivit osäker på människors avsikter.
Har blivit bränd av flera bordie-personligheter dom sista två åren, en av dom har jag känt hela mitt liv, den andra i 15 år, och jag jobbar fortfarande med hur jag kunde vara så urbota jävla dum och tro det fanns ärliga avsikter.
Vill poängtera att en borderline-person som är MEDVETEN om sin diagnos och sina beteenden och aktivt jobbar med dessa, inte tillhör dom som plötsligt hugger kniven i ryggen på en. Men hur ska jag kunna skilja på dessa?
Jag tycker oxå att vi jobbar aktivt med att få bort uttrycket vuxen-ADHD, vad är det för skillnad på den och barn-ADHD, egentligen? Grundproblematiken är den samma, och dessutom har man ju haft ADHD hela livet.
Min läkare har skrivit i ett intyg till FK, ADHD restsymptom i vuxen ålder!?!?!
Vadå, fick jag bara ha kvar skiten? Eller?
Min arbetsterapeut kunde inte hålla sig för skratt, hon har aldrig hört nåt så dumt.
Det är ingen idé att ifrågasätta läkarn heller, en läkare som inte vet vad npf står för, eller har en aning om att det finns en förening som heter attention anser jag vara urbota dum eller helt ointresserad av sina patienter.
Tur jag har sjuksköterskan som jag kan gnälla hos 😉
Långt som vanligt 🙂
förresten den där sidan nyfiken vital, nånstans på den hittade jag en text där det stod något i stil med ”ADHD är en allvarlig psykisk störning”
Jag kan dock inte hitta det igen, kanske har dom tagit bort det, och det hoppas jag i så fall…
nä nuuu slutar jag skriva
Publicerat av majsan67 | söndag 12 oktober 2008, 6:31 e mTack för länken till vår artikel!
Den ska uppdateras snart igen medan själva temat håller på och bl.a. kortas ner en del ;-D
Tyckte du skrev väldigt bra om ADHD hur som helst. Jag ska försöka hinna med att läsa mer på din blogg framöver och se om inte vi kan länka till dig också. Tyckte det du skrev om Jehovas vittnen var intressant!
Jag är också tämligen intresserad av trosinriktningar. Brukar variera mellan lite olika inriktningar ;-D
Vänliga hälsningar
Hans H
Publicerat av Hans | söndag 12 oktober 2008, 7:29 e m…ja, det där får man bekräftelse på allt som oftast, genom kommentarer som
– Men herregud, vad var det för olycka du råkade ut för?
När personer som man inte träffat på 20 år, undrar hur man ”helt plötsligt” drabbas av en ”hjärnskada”
Då är det bara att förklara hur svårt det är att dölja sina funktionsbegränsningar när man blir äldre, typ från 30 och framåt. Man har ju inte den kapaciteten längre. Det går ju liksom bara utför…. 😀
Jag vill knappt tänka på hur det blir när jag är 65….förhoppningsvis har man en hel stab av hjälpmedel och finurligheter att ta till när hjärncellerna kärvar.
Själv kan jag bli irriterad över att väldigt många verkar vilja ha adhd. Det är lite coolt verkar det som…om de bara visste, hade de tigit still.
Att man själv oftast har en lättsam eller humoristisk attityd till det hela beror, iallfall för min egen del, på ren överlevnad.
Publicerat av ... | söndag 12 oktober 2008, 7:32 e mjag använder uttrycket vuxenadhd. och för mig betyder det att få diagnosen – inte själva adhd:n- i vuxen ålder.
Men det är en tankeställare det du skriver.
Precis som att jag hatar när man säger handikapp eller sjukdom om adhd. Det är ett funktionshinder.
Hej då från Gullan!
Publicerat av gullan | måndag 13 oktober 2008, 8:35 e mJa, ja jag vågar vägra VUXEN-ADHD det låter som det är något separat från BARN-ADHD vilket inte stämmer, det är bara så att även om man har ADHD så blir man äldre… I samma takt som alla andra, man kanske lära sig handskas med/dölja sina svårigheter med åren, men det är fortfarande samma sak! En del av oss råkar bara vara födda tidigare 😉 än de som är barn nu (va klockan är nästan 3 :00 min hjärna har tackat för sig och klappat ihop för länge sen)
Publicerat av vegangeekgirl | tisdag 14 oktober 2008, 2:54 f mVuxen-ADHD låter ungefär lika intelligent (???) som bipolär light, enligt mig.
På tal om borderline, som inte skildras särskilt snällt här. 🙂 (JAJA) . Det ÄR luddiga diagnoskriterier och många får diagnosen helt felaktigt. Som med många andra diagnoser men kanske framför allt som med borderline. Det finns ju en anledning till att diagnosen är så kritiserad, men det som enligt mig är av vikt och det som ska behandlas är ju symtomen (vilka ofta är av bred rang i just borderline). Det är människor som av olika anledningar mår dåligt och som inte blir så snälla och tysta som de deprimerade när de mår dåligt.
För att uttrycka mig diplomatiskt skulle jag vilja säga att det ibland kanske är så att en person som är diagnostiserad med borderline i själva verket och i de mer utagerande dragen har inslag av ANDRA personlighetsstörningar, och inte vad som klassiskt ses som en borderline. Dubbeldiagnos, kanske inte på pappret- men det som blir tongivande är
B O R D E R L I N E
..för att det är det skitigaste. Svår/lindring borderline- kalla det vad du vill, det finns i alla fall tror. Det finns också en personlighetsstörning som kallas antisocial. Det här tycker jag är en viktig detalj.
Och det här skulle jag egentligen ha skrivit från Psykbryts WP-inlogg men skitsamma.
Publicerat av BippoQueer | tisdag 14 oktober 2008, 2:07 e mHej Psyk. 🙂
Ja, bipolär light finns bara inte. Det är ju löjligt att ens benämna det så på allvar.
Hahahahahaha Visste redan när jag tog upp BLvinkeln att JUST DU kärleksfullt skulle komma och slå mig mig med nåt diplomatiskt i skallen 🙂
Du är ju faktiskt mycket påläst och kunnig även inom det här bordelingområdet så jag tvivlar inte en sekund på din förklaring och beskrivning men det du talar om är allmängiltigt för diagnosen (med omnejd..?) Jag tog upp den känslomässiga kontentan av vad borderline ställer till med i andra människor, dvs mig – och jag iddes inte va diplomatisk ur MIN empiriska och självfallet mycket subjektiva synvinkel. 😉
jättekramen
Publicerat av Tant Rasch | tisdag 14 oktober 2008, 6:46 e mADHD som adhd liksom…
Hejhopp, jag är ny här.
Publicerat av Malinzjk | torsdag 16 oktober 2008, 5:01 e m