Torpet Håkabo i Hökerum utanför Ulricehamn (Västra Götaland). Min flickdröm.
Bodde här 1 juli 1988 – 18 juni 1994
Jag har massor av bilder från det här stället, måste bara scanna in dem först…
Min plan är att uppdatera den här sidan eftersom.

Tillbaka till MINA PROJEKT

Håkabo var byggt ungefär år 1850. 106 kvm sammanlagt och ståhöjden kunde man inte räkna på speciellt långa personer som fick ducka för att komma igenom varenda dörr.. När jag och min äldsta dottter (som då var 6 år ungefär) flyttade in så fanns ett sovrum på andra våningen, det andra tjänstgjorde som ”kallvinda” Det gjorde vi i ordning så vi fick loss ett extra rum efter några år. I mittendelen av andra våningen gick en stor murstock som tog upp massor av utrymme.

På tomten som var ca 2000 kvm stod torpstugan, lillstugan, lagård med loge och höloft och en verkstadsbyggnad med vedbod. Det fanns bara dagvatten, grävd brunn med en sån här rickepump, utedass, kakelugnar och äppelträd.. Elen var dragen -44 och båpde i huset och lillstugan fanns direktel i elementen. Jag lärde mig hur man håller kakelugnar varma länge kan man säga. Och laga mat på en vedspis med ugn. Strömmen gick ofta när det var storm så det gällde att hålla vedbodan fylld..

Foton ovan. Klicka för större bild. Fotokvaliten är som den är… Vi valde att lägga alla synliga  ”moderniteter” på baksidan av huvudbyggnaden som synes.
De här tre är tagna samma år vi flyttade.
Då hade vi hunnit med att fått två ungar tillsammans, bytt ut köksinredningen, lagt golv i köket och tapetserat om överallt, bytt väggar där edet behövdes, byggt en grovingång/tvättstuga (inhyrd hjälp), grävt ner en trekammarbrunn (inhyrd hjälp), dragit in vatten, dragit ny el (elgubbe) och byggt ett nytt badrum (rörmokarvän) med badkar och toalett och lite sånt,. Vi hade renoverat loftet, byggt ett takfönster (ja, skyll inte på mig) och snickrat ihop en jättestor träaltan. Vi hyrde in en grävskopa som fyllde en jättegrop med all sten som inte gick att forsla frånb gården. Kort sagt, Vi renoverade. Jämt…

På framsidan byggde vi ett häststaket för att hålla fyrfotingar av det större slaget borta. Tomten som var avstyckad och omgärdades av ett tre åkrar som bonden som nu ägde marken använde som växelbruk. När hans tjurkalvar betade i hagen närmast våra brukade de rymma och äta upp allt de hittade av blommor och bladverk i vår trädgård.

Jag bytte ut förresten ut nästan alla möbler varje år när den stora auktionen gifck av stapel. En soffgrupp brukade gå på en 50-lapp – och det var roligt att byta möbler.

Hur det kom sig

När jag flyttade till Håkabotorpet som stället kallades, ägdes det av en sjökapten som seglade på de 7 haven. Själv bodde jag i Borås sen ett par år tillbaka med min dotter. Innan dess bodde jag i Norrbotten.

Jag träffade sjökaptenen på Tjörn midsommarafton 1988 (min kille jobbade som båtgast under tiden den  oljesaneringen pågick där. (Den grekiska tankern M/T Tolmiros hade obekymrat tömt sina tankar på vansinniga mängder olja på väg till England).
Jag hade kommit till Tjörn samma dag för att hälsa på pojkvännen under midsommarhelgen, men eftersom  han jobbade mest hela tiden hade jag mycket dötid. Jag gick och strosade runt lite och blev inbjuden på sill och nubbe av den här sjökaptenen som bodde i en av husvagnarna. Han berättade om sitt torp och frågade om jag ville hyra det. OM jag ville.

Dagen efter ilade jag hem från Tjörrn, med nyckeln till torpet på fickan – Om jag ville hyra torpstället så kunde jag flytta in direkt om jag ville, jag fick låna det under min uppsägningstid på lägenheten bara jag städade ur det själv. OM jag ville.
Bara några veckor senare flyttade jag och dottern till Håkabo.  Ett år bodde jag och dottern på vårt torpställe själva sen flyttade även pojkvännen in och året efter det så fick vi köpa stället av sjökaptenen.

Barna kom och under tiden renoverade vi det mesta tillsammans och eftersom det var billigt att bo kunde jag stanna hemma medan faderskapet jobbade, och eftersom han jobbade mycket hemma i verkstan så behövde vi inte sätta ungarna på dagis.
Det var renoveringar på gång för jämnan. Vi vande oss. Jag minns att jag lade golv i köket bara några dagar innan jag skulle föda barn och badrummet blev klart samma vecka hon kom (januari -91) …har jag för mig.

Jag älskade det stället! Men samtidigt längtade tillbaka till Norrbotten så när i princip allt var klart så bestämde vi oss för att sälja, men valde att hyra ut tills Ulricehamns kommun gjort klartplanerna för sitt stora vägbygge så att vi skulle få ett skäligt pris eftersom spekulanterna blev oroliga för att de skulle få långt till stan. De sista trappstegen upp till övervåningen luktade fortfarande av nymålad färg, när våra noga utvalda hyresgäster fick nyckeln till huset. Vi spände fast de 3 bilvana ungarna i vår niositsiga Renault-buss och checkade så inget skulle trilla ur den fullproppade släpvagnen med kapell innan vi styrde kosan upp till Bjurå.

Vår flytt till Norrbotten var tänkt att bli en trevlig bilresa på två dagar, men vi blev stående med släpet på en hemsk tältcamping i Avesta i 6 dagar medan vi väntade på en ny drivaxel som sedan skulle bytas på minibussen (som stod på en verkstad) . De yngsta döttrarna på 1 och 3,5 år såg som tur var äventyret i det hela och den äldsta på 12 år hade med sig böcker så hon var nöjd med det.

Toaletterna var vidriga på den där campingen, den äldsta dottern vägrade gå dit och gick hellre till en bensinstation en bra bit därifrån.. Duscharna var svinäckliga och 3 minuter duschvatten kostade 5 kronor! Givetvis fick jag mens också. Ja fy fan… Som tur var, hade vi hela vårt bohag med oss på släpet. Eftersom jag hade propsat på att husgeråd och kläder skulle packas lättillgängliga i händelse av att vi skulle bli stående av nån orsak fick allt på släpet därmed packas om strax innan vi åkte (under dumtjuriga protester från faderskapet vars packteknik visserligen varit snabb men totalt kaos enligt mitt sött att se det.

”Ingenting KOMMER att hända” och ”Vad skulle kunna hända på ett par dagar?”  byttes i Avesta mot ”Vilken tur att vi packade om!”

Kuriosa: Torpet brann ner 2006, tror jag det var… på 2 olika ställen i huvudbyggnaden – för säkerhets skull antar jag, veckan efter jag sagt upp den kvinnliga hyresgästen som misskött torpstället nåt så kopiöst att det knappt gick att tro det!